Norskt fiskeslam kan ge en mer hållbar livsmedelsproduktion både till havs och på land. I projektet Cirkulära synergier mellan land och vatten undersöker norska och svenska partners hur stora mängder näringsrika restströmmar kan användas i nya värdekedjor som stärker självförsörjningen i Nordens gröna bälte.
Artikeln är skriven av Torkil Marsdal Hanssen – PKOM AS.
Den norska vattenbruksindustrin producerar tillräckligt med slam för att ersätta energikrävande konstgödsel i jord- och skogsbruksindustrin i Nordens gröna bälte.
”Om vi kan etablera gränsöverskridande värdekedjor som tar hänsyn till livsmedelssäkerhet och smittskydd, kan vi minska klimatavtrycket och öka livsmedelsproduktionen i hela regionen”, säger Halvor Mortensen vid Val FoU och norsk projektledare för Cirkulära synergier.
Är resurserna på villovägar?
Mortensen leder den norska delen av Interreg-projektet Cirkulära synergier mellan land och vatten. Projektägaren, Namdal Regional Council, och ett brett partnerskap arbetar för att öka självförsörjningsgraden genom bättre utnyttjande av regionens bio- och energiresurser, bland annat från vattenbruksnäringen. Fiskeslammet är rikt på energi, mineraler och näringsämnen som kväve och fosfor. Forskare har uppskattat att norska fiskodlingar släpper ut 14.000 ton fosfor i havet varje år. Samtidigt måste det norska jordbruket tillföras cirka 21.000 ton.
”Den nya Havbruksutredningen har aktualiserat insamling av slam från laxodling. Mängden är dock så stor att det krävs nya, industriella värdekedjor för att hantera det. Detta finns inte i dag”, säger Mortensen.
Kopplar sammen stora bioindustrier
I Trøndelag underlättar Nærøysund kommun för att Kråkøya biopark och energihubb ska bli en av världens grönaste industriparker. Centralt står storskalig landbaserad odling i industriell symbios med en ny slamindustri. Nyligen bjöd Interreg-projektet in trönderska industriverksamheter till svenska Sotenäs kommun, som redan skapar symbiotiska resultat av restströmmar från sjömatsindustrin i Kungshamn.
”Tillsammans med våra industrietablerare har vi satt fart på teknologidesign och affärsutveckling. Här från Kungshamn tar jag med mig de möjligheter som ligger i avfallshanteringen, och som renhållningsbolaget Rena Hav på ett föredömligt sätt demonstrerar”, säger Lars Fr. Mørch, verkställande direktör för Kråkøya Eiendom, företaget som underlättar industriella symbioser på det 1000 hektar stora industriområdet.
Det går an
I Kråkøya biopark går företaget Aquaressurs parallellt med svenska Rena Hav. VD Bjørn Ola Holm utvecklar storskalig insamling och användning av slam från den norska laxindustrin.
”Vi har fått insikt i tekniska lösningar och driftserfarenheter kring något vi vill göra i mycket större skala, samt ett bra exempel på hur bioavfall från sjömatsindustrin kan användas både inom jordbruket och för ny energiproduktion”, konstaterar Holm.
Enorm resursbas
Som ett led i utvecklingen av gränsöverskridande värdekedjor ska Interreg-projektet klargöra regelverken i Norge, Sverige och EU för användning av fiskslam och blodvatten. Val skoler och Torsta naturbruksgymnasium ska testa om biokol tillverkat av saltat fiskslam är lämpligt för jordbruksändamål i Trøndelag och Jämtland.
Projektet fortsätter också utbytet av kunskap och erfarenheter mellan norska och svenska aktörer inom bioindustrin. De vill identifiera och konkretisera fler cirkulära samarbetsmöjligheter kring de enorma restflödena från havs-, skogs- och jordbruksindustrin i Nordens gröna bälte.
”Vi har fått insikt i tekniska lösningar och driftserfarenheter kring något vi vill göra i mycket större skala, samt ett bra exempel på hur bioavfall från sjömatsindustrin kan användas både inom jordbruket och för ny energiproduktion”, konstaterar Holm.
Du kan läsa mer om projektet i vår projektbank
Denna artikel publicerades först på interreg.no.
