Prioriteringar och specifika mål

En smartare gränsregion

Om prioriteringen

En smartare gränsregion med förbättrad innovationskapacitet och konkurrenskraftiga små och medelstora företag

Specifika mål

Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik

Insatser inom detta specifika mål kan finansiera initiativ som stärker det gränsöverskridande regionala innovationssystemet. Projekten ska bidra till att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Forskning i detta sammanhang handlar främst om tillämpad forskning riktad mot praktiska användningsområden. För att främja programmets mål definieras innovationsbegreppet brett, i linje med OECDs definition i Oslomanualen (1997). Definitionen är att en innovation är en utveckling av en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), nya processer eller marknadsutveckling, en ny organisationsmetod inom företagsutveckling, arbetsorganisation eller nya externa relationer.

Projekten måste synliggöra det gränsregionala mervärdet vilket innebär att projekten ska kunna påvisa hur de bidrar till att lösa gemensamma utmaningar och/eller hur de nyttjar de gemensamma möjligheterna och resurserna. Vidare ska projekten, där det är relevant, leda till att företag och näringslivsorganisationer efterfrågar projektets resultat, att resultaten ska kommuniceras och synliggöra hur näringslivet deltar i projektimplementeringen.

Det är önskvärt att projekt och insatser kopplar till regionernas och fylkenas identifierade styrkeområden och strategier för smart specialisering och på så sätt bidrar till att förstärka näringsliv och FoUI inom dessa områden. Syftet är att tillsammans bli starkare inom områden med potential för en hållbar ekonomisk utveckling.

Exempel

– Projekt som bidrar till att utveckla innovationssystem av och stärka samverkan mellan innovationsaktörer över gränsen, exempelvis akademi, offentlig sektor, näringsliv, forskningsinstitut och organisationer med utgångspunkt i programområdets styrkeområden samt metoder (EDP, entrepreneurial discovery process/entreprenöriella upptäckande processen) och strategier för smart specialisering.

– Projekt som bidrar till att öka takten på den gröna och blå omställningen genom innovativa lösningar inom bland annat hållbara transporter, bio- och cirkulär ekonomi.

– Projekt som bidrar till ett ökat samarbete och kunskapsöverföring mellan forskningsmiljöer, företag, offentlig sektor och den sociala ekonomin.

– Projekt som utvecklar praktiska modeller för att föra ut nya idéer på marknaden

– Projekt som stöttar utvecklingen och tillväxten i företag och branscher med tillväxtproblem, bland annat kopplat till avancerad teknik.

– Projekt som ökar företagens förmåga att ta emot, utveckla och kommersialiserar ny teknik och kunskap.

– Projekt som möjliggör tillämpad forskning till nytta för företagen.

– Projekt som har ett särskilt fokus på att förbättra forsknings- och innovationskapaciteten för företag som har etablerat sig som ett resultat av Covid-19 pandemin.

– Projekt som har fokus på innovativa lösningar som kan begränsa de negativa effekterna av Covid-19 pandemin.

– Projekt som bidrar till att utveckla innovativa lösningar som kan förebygga och reducera skadeverkningar som orsakas av miljökatastrofer.

– Projekt som bidrar till att utveckla innovativa lösningar för hälsa, sjukvård och utbildning.

– Projekt som kopplar samman aktörer inom forskning och innovation med industriaktörer för att stimulera samarbeten i nya värdekedjor inom kultur- och kreativa näringar.

– Projekt som bidrar till innovativa lösningar inom förnybar energi.

– Projekt som utvecklar teknik och metoder för nya fossilfria energisystem och energieffektivisering.

– Projekt som använder digitalisering som ett verktyg för den gröna och blå omställningen i programgeografin.

– Projekt som utvecklar/använder innovativa lösningar som bidrar till starka och attraktiva boendemiljöer och tätorter i gränsområdet.

 

Förbättra de små och medelstora företagens
hållbara tillväxt och konkurrenskraft och skapandet
av arbetstillfällen i dessa företag, inbegripet
genom produktiva investeringar.

Konkurrenskraften och innovationsförmågan hos de små och medelstora företagen är avgörande för gränsregionens utveckling. Där det råder brist på efterfrågad kompetens vill programmet bidra till ökad tillgång till relevant kompetens, kunskap och teknologi. Programmet vill underlätta kommersialiseringen av innovativa lösningar och öka internationaliseringen av det regionala näringslivet. Förutom hållbart utvecklingsarbete inom gränsområdets styrkeområden behövs ökat samarbete mellan akademi, näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor.

I programområdet är över 90% av företagen små och medelstora. De flesta har knappa resurser för internationalisering och de lokala marknaderna är små, har begränsade transportmöjligheter, en ensidig näringsstruktur med få netto- etableringar och lågt förädlingsvärde. Företagens investeringar är begränsade på grund av att bankerna har flyttat till storstäderna. I gränsregionen är företagen särskilt utsatta då banker, efter gränsstängningen till följd av coronapandemin, tenderar att bli mer restriktiva gentemot företag som är beroende av en öppen gräns och fri rörlighet av varor, tjänster och individer (www. pub.nordregio.org/r-2021-6-crossborder-covid/#60959).

Interreg Sverige-Norge programmet arbetar för att återskapa förtroendet för den gränsöverskridande marknaden. Det gränsöverskridande mervärde som eftersträvas är att generera större efterfrågan och en mer motståndskraftig gemensam ekonomi.

Exempel

– Projekt som syftar till gränsöverskridande strukturerade samarbeten genom exempelvis kluster, nätverk eller innovativa pilotsatsningar där det gränsregionala mervärdet ligger i att nyttja varandras kompetenser och nätverk.

– Projekt som kan bistå med att öka gränsöverskridande kunskapsutbyten kring gemensamma fokusområden kopplat till smart specialisering och styrkeområden, exempelvis inom digitalisering, bioekonomi, besöksnäring, cirkulär ekonomi och entreprenörskap.

– Projekt som arbetar gränsöverskridande med jämställdhet, inkludering och mångfald i syfte att nå fler befintliga och potentiella idébärare, entreprenörer, innovatörer och företagare med olika ålder, kön, bakgrund, förmågor och geografi. Detta främjar bland annat ökat entreprenörskap, tillväxt, god folkhälsa och jämställdhet som skapar gränsöverskridande mervärden i form av ökad sysselsättning och ökade möjligheter till kompetensförsörjning.

– Projekt som ger fler företag möjlighet att göra kunskapsförflyttning för en hållbar grön och blå omställning i gränsregionen, vilket bidrar till mervärden i form av gemensamma och gränsöverskridande arbetssätt med fokus mot målen i gröna given och Agenda 2030.

– Projekt som ger fler företag möjlighet att utveckla digitala och cirkulära produktionsprocesser. Här är det gränsöverskridande mervärdet bland annat att det kan leda till utformning av gemensamma kunskaper som leder till mer miljö- och klimatvänliga produktionsprocesser.

– Projekt som etablerar digitala mötesplatser för gränsöverskridande samarbete mellan små och medelstora företag. Det gränsregionala mervärdet är samverkansytor som bidrar till klimat- och miljömålen och nya arenor för samverkansprocesser.

– Projekt som bidrar till förbättrade möjligheter för entreprenörer och start ups genom att rusta dem för en internationell marknad.

– Projekt som bidrar till att stärka invånarnas entreprenöriella kunskaper och förmågor, vilket skapar förutsättningar för att fler företag startas på båda sidor gränsen.

– Projekt som tillhandahåller verktyg och kompetens för att skapa gränsöverskridande system av företag som tillsammans bidrar till hållbara innovationer på marknaden, exempelvis inom kultur- och besöksnäringen.

– Projekt som bidrar till att företag kan växa (speciellt internationellt) genom gränsöverskridande samarbete, kompetensutveckling och metodutveckling.

– Projekt som stöttar gränsöverskridande destinationsutveckling och hållbar turism.

– Projekt som bidrar till att öka företagens delaktighet i lokala och globala värdekedjor, exempelvis för jordbruk och livsmedel/matproduktion.

– Projekt som syftar till att öka tillgången till riskkapital och kapital för investeringar för entreprenörer och små och medelstora företag inom programgeografin.

Om prioriteringen

En grönare gränsregion med motståndskraft att möta klimatförändringar och fokuserad på cirkulär ekonomi

Specifika mål

Främja klimatanpassning, förebyggande av katastrofrisker och motståndskraft med beaktande av ekosystembaserade tillvägagångssätt

För att möta klimatförändringarna behöver offentliga aktörer, näringslivet, turistföretag, intresseföreningar, forskningsinstitutioner och offentlig förvaltning analysera hur deras verksamheter påverkas av ett förändrat klimat. Nästa steg blir att ta fram gränsöverskridande risk- och handlingsplaner för hur deras verksamheter ska kunna bli mer robusta och identifiera vilka nya möjligheter som kan skapas av dessa förändrade förutsättningar.

Exempel

  • Nätverkande, utbyte av arbetsmetoder, framtagande av underlag och hur man arbetar över sektors- och myndighetsgränser kring klimatanpassning.
  • För att skapa konkurrenskraft hos näringslivet i ett förändrat klimat kommer det bli nödvändigt att titta på hur klimatförändringarna påverkar företagen och deras leverantörskedjor och inkludera detta i företagens riskanalyser.
  • Skogs- och jordbruk är en viktig del av programområdets näringsliv. Gränsregionen behöver främja en skogs- och jordskötsel som minskar risk för skogsbrand, ras och skredhändelser. Här finns erfarenheter från innevarande period som kan byggas vidare på.
  • Skogsnäringens försäkringsmöjligheter kan förändras i ett förändrat klimat. Allt fler klimatrisker definieras inte längre som oförutsägbara händelser. För att minska den ekonomiska förlusten vid händelse av till exempel brand och översvämningar kommer det bli avgörande att analysera vilka typer av åtgärder som behövs för att skapa motståndskraft.
  • Kontinuitet och långsiktighet är viktigt för att skapa en motståndskraft inför ett förändrat klimat. Nätverk mellan svenska och norska organisationer som har som syfte att lyfta frågorna på en hög nivå och utbyta erfarenhet skulle bidra till bättre motståndskraft och inte minst konkurrenskraft.
  • Gränsregionen kan lära av hur man i våra respektive länder använder sig av klimatinformation från våra meteorologiska institut, hur detta tillgängliggörs och hur det sedan används på lokal nivå.
  • Arbeta fram gemensamma underlag som rör ras, skred, erosion, snölaster, snösmältning, påverkan på vattendrag och andra faktorer i samband med exploatering i gränsregionerna.
  • Det finns behov av att tänka i termer av grön infrastruktur för att skydda natur och biologisk mångfald, då dessa inte respekterar lands- och kommungränser, och där samverkan är avgörande för att nå framgång.
  • Projekt som berör en klimatanpassad strategisk räddningstjänst, för att hantera ras- och skredolyckor och andra typer av olyckor. Här finns potential att involvera kompetens- och forskningsmiljöer. Genom att få med det långa tidsperspektivet och klimatförändringarnas påverkan kan aktörer i gränsregionen lära av varandra. Speciellt är användning av ny teknik som VR/AI/AR/simuleringsteknik viktig.

Främja övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi

Cirkulär ekonomi bryter det linjära tänkandet och går bortom sektorbaserade åtgärder mot mer integrerade tillvägagångssätt och handlingar. För att ställa om behöver fokus vara att vidta åtgärder som ökar företagens incitament och förmåga till innovativa cirkulära affärsmodeller som bland annat innebär att sälja både funktioner och tjänster. I en cirkulär ekonomi kan företagen producera produkter med längre livslängd som går att återanvända. Det finns ett betydande gränsöverskridande mervärde i att se till att cirkulär ekonomi kan stödja och utveckla bioekonomi, inklusive olika aspekter av digitalisering för att upptäcka nya produkter och förbättra logistik och tjänster. Cirkulär ekonomi uppmuntrar projektutveckling genom ekologisk och social hållbarhet och kräver att projekt bygger på varandra och ansluter till varandra på nya sätt. Det behövs projekt vars syfte är att påverka attityder, regler och riktlinjerna för den offentliga upphandlingen i rätt riktning, vilket ger det gröna näringslivet en konkurrensfördel och stärker den inhemska marknaden för cirkulär ekonomi. Privat och offentlig konsumtion och efterfrågan på cirkulära material, produkter, tjänster och digitala alternativ kan bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi.

Det är önskvärt att gränsregionen vid programmets slut har höga krav avseende cirkulär ekonomi. Gränsområdet ska ha en stor inhemsk marknad för branscher som exporterar lösningar för cirkulär ekonomi till hela världen.

Det finns skillnader avseende lagar och regleringar mellan Norge och Sverige. Kartläggning och förslag på hur begränsande regleringar kan ändras är viktiga komponenter för att harmonisera förutsättningarna i de två länderna. Nord Regio-rapporten bekräftar att det finns stora möjligheter inom cirkulär ekonomi i Interreg Sverige-Norgeprogrammet.

 
Exempel

• Skapa möjligheter för gemensamma regler
mellan Norge och Sverige som bidrar till att
företag byter till cirkulära affärsmodeller.
• Gemensamma regler kan införas genom att
påverka nationella myndigheter för utveckla
gränsöverskridande utbildningsprogram inom
cirkulär ekonomi.
• Arbeta med gränsöverskridande kartläggning,
kompetensutveckling och främjande av offentlig
upphandling som bidrar till en cirkulär ekonomi.
• Ta fram lösningar tillsammans med till exempel
företag inom besöksnäringen som bidrar till att
gränsöverskridande cirkulära modeller stärks och
att invånare och turister kan ta till sig nya
beteendemönster.
• Verka för att förbättra livslängd,
återanvändningsmöjlighet av produkter samt att
produkters innehåll av återvunnet material ökar
och att det är möjligt att återvinna materialet.
• Användningen av engångsprodukter ska
begränsas och planerat slitage måste motverkas.
• Konsumentinformation om tillgång till
reservdelar och reparationstjänster.

En grönare gränsregion

En mer social gränsregion

Om prioriteringen

En mer social gränsregion med gemensam arbetsmarknad, livslångt lärande och fokus på kultur- och besöksnäringar

Specifika mål

Stärka arbetsmarknadens effektivitet och inkluderande samt förbättra tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social infrastruktur och främja den sociala ekonomin

Trots att den fria rörligheten sedan länge är en självklarhet mellan Sverige och Norge kvarstår vissa hinder för att obehindrat kunna söka arbete över landsgränsen. Det kan vara juridiska, ekonomiska och administrativa gränshinder, dyra och omständliga transportvägar, skillnader i utbildningssystem och validering av kompetens.

Covid-19 pandemin har inneburit ytterligare utmaningar för den gränsöverskridande arbetsmarknaden och det är osäkert hur länge effekterna av nedstängningen kommer vara kännbara. Pandemin har medfört socioekonomiska effekter i hela det gränsöverskridande programområdet och har också avslöjat ojämlikheter i samhället, då invandrare och etniska minoritetsgrupper har drabbats. Interreg Sverige- Norgeprogrammet har potential att medverka till att lösa några av dessa utmaningar genom gränsöverskridande samarbete.

I de delar av programgeografin, där arbetsmarknaden är mer begränsad, är ökad tillgång på arbete avgörande för att individer ska vilja bosätta sig där. Detta gäller speciellt för personer som precis är på väg att etablera sig på bostads- och arbetsmarknaden. Till år 2030 vill programmet bidra till att arbetsmarknaden på bägge sidor gränsen tydligare kopplats samman. En sådan utveckling kommer att leda till ökad trygghet och stabilitet för invånarna i hela programområdet.

Förväntningarna på projekt inom detta specifika mål är att öka samarbetet mellan privata och offentliga arbetsgivare. En annan förväntning är att projekten verkar för en mer jämställd och jämlik arbetsmarknad. Detta skapar gränsöverskridande flexibilitet, stärker gränsöverskridande rådgivande organ och utvecklar och bevarar rätt kompetens. Det kan innebära projekt som fokuserar på företagsrådgivning, insatser för gränsöverskridande affärs- och industrinätverk och gränsöverskridande samarbete mellan skola och arbetsmarknad.

Exempel

  • Projekt som skapar gränsöverskridande arenor som matchar arbetsgivare och arbetssökande.
  • Projekt som åskådliggör möjliga sysselsättningar på vardera sidan av gränsen.
  • Projekt som påvisar bristyrken och utbildningsmöjligheter på båda sidor av gränsen.
  • Projekt som harmoniserar certifieringssystem, vilka annars kan fungera som gränshinder.
  • Projekt som mobiliserar arbetssökande till besöksnäringen och andra gränsöverskridande näringar.
  • Projekt som stärker arbetsmarknadens effektivitet och tillgängligheten av kvalitetsarbeten genom utveckling av sociala innovationer och social infrastruktur.
  • Projekt som utvecklar det gränsöverskridande samarbetet för att bättre kunna attrahera kvalificerad arbetskraft.
  • Projekt som främjar en mer jämställd och jämlik arbetsmarknad.
  • Projekt som innehåller sysselsättningsåtgärder som leder till anställningsbarhet. Exempelvis åtgärder som riktar sig till arbetssökande, men också åtgärder för ungdomar, minoritetsgrupper, utrikesfödda, funktionsnedsatta och andra grupper som kan ha särskilda behov.

Förbättra lika tillgång till inkluderande tjänster av god kvalitet inom utbildning och livslångt lärande genom att utveckla tillgänglig infrastruktur, även genom att främja resiliens för distansutbildning och onlinekurser

Gränsregionen står inför ett antal utmaningar. Den relativt låga utbildningsnivån, den låga sysselsättningsgraden och bristen på arbetskraft med relevant kompetens, liksom svårigheterna avseende kompetensmatchning, indikerar att det kan finnas utmaningar i fråga om framtida kompetensförsörjning. Den snabbt föränderliga arbetsmarknaden är också en tydlig utmaning. Kartläggning behövs för att tydliggöra vilken kompetens det är brist på, vilken utbildning det finns potential/behov av och i vilka demografiska grupper det är möjligt att öka sysselsättningsgraden.

Gemensamma regelverk och metoder, till exempel för certifiering, matchning och validering, behövs för att främja den gränsöverskridande arbetsmarknaden. I vissa enskilda regioner är befolkningsunderlaget alltför litet, särskilt de rurala områdena, för att kunna tillhandahålla ett välfungerande och livslångt utbildningssystem för alla. Interreg Sverige-Norge-programmet har potential att hjälpa till att lösa några av dessa utmaningar genom gränsöverskridande samarbete.

Kravet på utbildning för gymnasieelever blir allt högre och det blir därmed svårare för lärare att bedriva undervisning inom flera ämnesområden. I skolor där det finns få elever och få lärare blir det en utmaning att upprätthålla en hållbar och tillfredsställande undervisning. Det resulterar också i mindre flexibilitet för frånvaro av enskilda lärare. Det kan dessutom leda till en svag kompetensmiljö inom ämnesområden, vilket leder till att lärare ges få möjligheter att utvecklas.

 

Exempel

  • I gymnasieskolan ska eleverna specialisera sig. Bristande elevunderlag kan leda till att vissa ämnesområden måste utgå, vilket minskar möjligheterna till specialisering och valmöjligheter. Samarbeten över gränsen kan leda till att skolorna erbjuder fler ämnesområden, vilket ger fler valmöjligheter för studenterna och färre som flyttar från regionerna. På samma sätt finns det möjligheter för att öka utbudet av praktik över gränsen.
  • Även om utrikesfödda beskrivs som en homogen grupp i många sammanhang har de mycket olika utbildningsbehov. Detta gäller särskilt i modersmålsundervisningen. Även i stora skolor är det en utmaning att hitta lärare som täcker alla språk. Inom detta område finns det ett stort behov av att hitta gemensamma lösningar.
  • Vidareutbildning måste ofta slutföras samtidigt som en person har ett fast jobb. Om en fortbildning ges på annan ort som innebär lång resväg för den studerande kan detta innebära komplikationer. Samtidigt måste fortbildning vara relevant för den lokala miljön. Projekt inom gränsområdet som arbetar med lösningar för detta, ligger inom det specifika målet.
  • Det är viktigt att masterprogram är anpassade till relevanta utvecklingsområden i regionerna. I vissa fall kan underlaget vara för litet på ena sidan gränsen för att erbjuda sådana masterprogram.
  • Gränsöverskridande masterprogram möjliggör kopplingar till lokala företag och organisationer.
  • Gemensamma “studiesatelliter” kopplade till universitetet kan göra det möjligt att en större andel studier kan bedrivas hemifrån. Sådana studiesatelliter kräver dock ett relevant underlag av studenter, vilket kan uppnås genom gränsöverskridande samarbete.
  • Relevanta projekt kan vara inom kollektivtrafik för att studenter ska kunna resa till studieorten.
  • Projekten kan också innebära kartläggning och testning av gemensam digital infrastruktur mellan lärosäten.
  • Samordnad kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom besöksnäringen och kulturarvssektorn.
  • Kartläggning av utbildningsnivåer, kompetensbehov på arbetsmarknaden och möjligheter för att öka sysselsättningsgraden i gränsområdet.
  • Öka tillgången till inkluderande och kvalitetssäkrad utbildning och strukturer för livslångt lärande. Detta innebär robusta och flexibla lösningar genom exempelvis digital distansutbildning och praktikplatser.
  • Projekt som bidrar till mer rörlighet och utbyten genom bland annat fler trainee- och lärlingsplatser, examensjobb och doktorander i ett gränsöverskridande perspektiv.

Främja kulturens och den hållbara turismens roll i ekonomisk utveckling, social delaktighet och social innovation

Programmets primära avsikt med Ett mer socialt Europa, är att minska skillnaderna mellan stad och landsbygd inom programområdet, vars geografi präglas av stora landsbygdsområden som i vissa fall karaktäriseras av en svag näringslivsstruktur. Flera av dessa områden besitter stora natur-och kulturresurser som har ett viktigt värde för kultur-och besöksnäringen. En utmaning är att på ett hållbart sätt nyttja dessa resurser i syfte att stärka näringslivsstrukturen på landsbygden med miljömässighet i fokus.

En direkt konsekvens av pandemin är den stora nedgången av internationell turism. Restriktionerna har i perioder även inneburit hinder för nationella och regionala besök. Begränsningar i möjlighet till övernattning, servering och annan ordnad besöksnäring har drabbat näringslivet hårt. Flera områden i programmets geografi har turism som en väsentlig del av näringslivsstukrutren och har såldes ett stort behov av återhämtning efter pandemin. Kulturnäringen har också drabbats hårt då möjligheten att anordna publika evenemang varit nästintill obefintlig.

Besöksnäringen på landsbygden är ofta kopplad till naturtillgångar som fjäll, skog och vatten. Många har sökt sig ut till naturen då tillgången till museum, nöjesparker, skidanläggningar och liknande har begränsats av restriktioner. Pandemin har utifrån detta resulterat i nya resetrender inom naturturismen, vilket ökat belastningen på vissa besöksmål. Även om pandemin avtar ser denna trend ut att hålla i sig och den ökade belastningen på dessa naturresurser belyser behovet av fokus på hållbarhet. “Orörd” natur är nu i ännu högre utsträckning än tidigare utgångspunkten för turismen, det är viktigt att denna tas om hand på ett hållbart sätt. Trenden med en ökad publik tillströmning till programgeografins naturområden förutsätter innovativa arbetssätt som kopplar samman näringslivet och turismen. Hotell, restuaranger, pubar och köpcentrum är inte nödvändigtvis belägna där framtida turister vill spendera sina pengar. Detta innebär att kultur-och besöknäringen måste utveckla sina samarbetsformer för att det lokala näringslivet och lokalsamhällena ska kunna utvecklas ytterligare.

För att skapa gränsöverskridande mervärde är det viktigt att främja nätverk för kultur och kreativa näringar samt besöksnäring som omfattar organisationer och verksamheter på båda sidor om gränsen.

Exempel

  • Idéutformning, utveckling och förankring av strategiarbete, nya affärsmodeller till produktutveckling och genomförande av åtgärder.
  • Genom gemensamma planer och strategier kan turistmål erbjuda ett bredare innehåll. De kan även bidra till attbygga platsvarumärken där små attraktioner har en plats även utan boende eller ”heldagsupplevelser”. Samarbete kan bidra med produktkoncept, marknadsföring och internationalisering. Genom att ha en omfattande plan för kompletterande destinationsattraktioner kommer programmet att kunna stödja destinationsutveckling.
  • Programmet kommer att kunna stödja uppstart och vidareutveckling av strategiska evenemang. Det vill säga händelser som är kopplade till regionens utveckling och som lockar turism och affärsutveckling bortom själva evenemanget. Dessa bör vara fleråriga evenemang som kan inkludera näringsliv, kulturindustri och föreningar.
  • Kompetensutveckling som hjälper till att inkludera fler människor i kultur-, kreativ- och tursism- besöksnäringen kan stödjas. Det kan vara utbildning för att starta företag men också kompetensutveckling inom områden där det finns tydliga behov och som passar in i en gemensam gränsöverskridande strategi. Exempel kan vara utbildning för guidetjänster och hantverksmetoder.
  • Innovation relaterad till kultur, kreativa industrier och turism kan stödjas inom detta specifika mål. Innovation kan även vara en vidareutveckling av idéer. Programmet kan stöja satsningar som fokuserar på lokal mat och matproduktion.
  • Med tanke på den sårbarhet hos besöks- och kreativa näringar som blivit tydlig under pandemin, kommer programmet att stödja innovativa åtgärder som ökar tillgängligheten. Först och främst är fokus på digital tillgänglighet, men också andra former av tillgänglighet som kan klassas som hållbara.

Det kommer också att vara möjligt att ge stöd till åtgärder där avsikten är att undvika slitage och för högt tryck på naturresurser orsakade av turism. Såsom att skapa planer och genomföra åtgärder för hållbarhet.

Om prioriteringen

En starkare gränsregion med ökad samarbetskapacitet

Specifika mål

På den lokala nivån har exempelvis föreningar, kommuner och företag möjligheter att samarbeta i projekt som bidrar till att skapa engagemang, hitta nya sätt att samarbeta och öka tilliten dem emellan.

På den regionala nivån kan det handla om projekt mellan myndigheter och institutioner som identifierar och eliminerar hinder på regional och lokal nivå med syfte att ge gränsinvånare och näringsliv möjligheter att på ett enklare sätt kunna bedriva utvecklingsarbete tillsammans över kommun-, region- och landsgränserna.

Målgrupper är alla invånare i gränsregionen.

Det specifika målet ska leda till att aktörer i gränsregionen etablerar nya samarbetsformer som bidrar till knyta ihop gränsregionens tätorter, näringslivsstruktur, turism, kompetensarbete, natur- och kulturarv, och skapar social trygghet.

Exempel

  • Etablera metoder för lokal platsutveckling i dialog mellan kommuner, näringsliv och det civila samhället.
  • Samla in gränsöverskridande data för statistisk bearbetning.
  • Tillitsskapande arrangemang genom «people-to-people» samarbete.
  • Identifiera avsaknad av service och tjänster i programområdet.
  • Gränsöverskridande samarbeten inom exempelvis infrastruktur, transporter och lösningar för energisystem.

En starkare gränsregion

Välkommen till

Interreg Sverige-Norge

Vår nya hemsida är under konstruktion!

Under tiden kan du besöka Interreg Sverige–Norge för tidigare period (2014–2020) via knappen nedan.