Kan sensorer minska användningen av kemikalier på vägar och flygplatser? Forskare från Sverige och Norge tror att svaret är ja. Genom Interreg Sverige-Norge-projektet Senavis utvecklas sensorteknik som kan göra vinterunderhållet mer effektivt och miljövänligt.

Ny metod för en gammal utmaning

Vintervedlikehold av veier og flyplasser krever store mengder avisningsmidler som salt og kjemikalier. Dette er både kostbart og skadelig for miljøet. Prosjektet Senavis, et samarbeid mellom Mittuniversitetet i Sverige og NTNU i Norge, tar sikte på å redusere dette forbruket betydelig.

Genom att utveckla avancerade sensorer som kan mäta restmängder av kemikalier på asfaltsytor hoppas forskarna kunna justera appliceringen i realtid. Resultatet av detta? Mindre avfall, lägre kostnader och mindre miljöpåverkan.

Alex Klein-Paste, forskare vid NTNU och norsk projektledare för Senavis-projektet. Foto: NTNU

”Den här tekniken kan bli en game changer för vinterunderhållet”, säger Alex Klein-Paste, forskare vid NTNU och projektledare för den norska delen av projektet. ”Sensorerna kommer att ge oss helt nya insikter i hur kemikalierna beter sig under olika förhållanden”, fortsätter han.

Optiska sensorer och realtidsdata

Hjertet i Senavis-prosjektet er optisk sensorteknologi. Disse sensorene analyserer lysrefleksjoner fra asfalt for å bestemme både mengden vann og konsentrasjonen av kjemikalier i vannfilmen på overflaten. Teknologien utvikles og testes nå i avansertte laboratorier i Trondheim og Sundsvall, og prosjektet skal utvikle en prototype for testing   på veier og flyplasser i Norge og Sverige.

En framtidsvision är att saltbilar och kemikaliespridare ska kunna använda dessa sensorer under körning. Sensorerna kommer automatiskt att justera mängden avisningsmedel efter behov, vilket kan spara mycket resurser och minska onödiga föroreningar. Även inspektionsfordon kan utrustas med sådana sensorer för att bedöma om spridning behövs eller inte.

Kemiska asfaltläggare för flygplatser. Foto: Avinor

Innovation för framtiden

Projektet är inte bara tekniskt ambitiöst, utan även organisatoriskt. Förutom sensorutveckling arbetar forskarna med att bygga upp ett nätverk av intressenter som kan säkerställa en bred implementering av tekniken. Detta inkluderar samarbete med Avinor, Swedavia och norska Statens Vegvesen.

Med Senavis-projektet finns allt på plats för att göra vinterunderhållet mer hållbart – för klimatet, ekonomin och säkerheten.

Alex Klein-Paste säger: ”Om vi lyckas kommer detta att vara ett stort steg framåt för hela transportsektorn”.

Författare: Liv Randi Lindseth
Denna artikel publicerades först på
interreg.no.

Ny teknik kan revolutionera vinterunderhållet

Välkommen till

Interreg Sverige-Norge

Vår nya hemsida är under konstruktion!

Under tiden kan du besöka Interreg Sverige–Norge för tidigare period (2014–2020) via knappen nedan.