Interreg-projektet ”S:t Olavsleden – besöksnäring genom ett gemensamt kulturarv” har avslutats. Genom samarbete mellan Norge och Sverige har projektet stärkt en historisk pilgrimsled, ökat aktiviteten längs leden och etablerat en hållbar förvaltningsmodell. Erfarenheterna visar hur kulturarvet kan skapa både lokalt värdeskapande och en mer sammanlänkad gränsregion.

En gemensam historia – och ett gemensamt ansvar

Längs S:t Olavsleden har människor i århundraden vandrat mot Trondheim. Idag är det inte bara pilgrimer som följer spåren – även lokala företag, kommuner och organisationer har gått samman kring ett gemensamt mål.

Interreg Sverige–Norge-projektet ”S:t Olavsleden – besöksnäring genom ett gemensamt kulturarv” har haft som mål att göra denna historiska vandringsled till en starkare drivkraft för turism och regional utveckling. Samtidigt har projektet bidragit till att knyta samman gränsregionen tätare genom ett gemensamt kulturarv.

Konkret tillväxt längs leden

När projektet avslutas har flera viktiga resultat uppnåtts:

• Antalet övernattningsställen för pilgrimer har ökat avsevärt
• Nätverket av aktörer längs leden har stärkts genom samarbete och erfarenhetsutbyte
• Synligheten för S:t Olavsleden har ökat tack vare målinriktad marknadsföring
• Den fysiska infrastrukturen har förbättrats på flera sträckor

Dessutom har projektet samlat aktörer från båda länderna till gemensamma studieresor, evenemang och mötesplatser. Detta har bidragit till ökad kompetens och en mer samordnad utveckling av utbudet längs hela leden.

Siffror från vandringssäsongen 2025 visar på en ökning av antalet besökare på leden, särskilt på den svenska sidan där antalet besökare ökade med cirka 15 procent jämfört med året innan. Vissa sträckor på den norska sidan visar också en ökning, även om utvecklingen varierar.

Projektets huvudmål om 3 000 vandrare/cyklister och 45 000 gästnätter uppnåddes inte. Samtidigt pekar utvecklingen i rätt riktning, med en stabil tillväxt på 10–15 procent över tid.

Detta ger viktiga lärdomar:

• Det tar tid att etablera en internationell turistdestination
• Samordnad marknadsföring och helhetslösningar är avgörande
• Kapaciteten när det gäller övernattningar måste utvecklas i takt med efterfrågan

Ett av de viktigaste resultaten från projektet är inrättandet av en ny förvaltningsmodell på den svenska sidan. Organisationen S:t Olavsleden förvaltning ekonomisk förening, som bildades 2023, tar nu över ansvaret för den fortsatta driften.

Detta säkerställer att arbetet inte avslutas när projektet är slut, utan fortsätter inom en mer stabil och långsiktig struktur.

– Projektet har visat att gränsöverskridande samarbete ger konkreta resultat. Nu är vi bättre rustade för att vidareutveckla S:t Olavsleden som ett hållbart resmål, säger projektledaren på den svenska sidan, Putte Eby, i Östersunds kommun.

Samhällseffekt: Mer än bara en vandringsled

Projektets effekter sträcker sig bortom ökad turism. S:t Olavsleden fungerar i allt högre grad som:

• en plattform för lokal näringsutveckling
• en plattform för samarbete mellan offentliga och privata aktörer
• ett verktyg för att stärka identiteten och känslan av tillhörighet i gränsregionen

Projektet visar hur Interreg-samarbetet kan bidra till att lösa gemensamma utmaningar och utveckla gemensamma möjligheter – med utgångspunkt i något så grundläggande som en historisk färdväg.

En grund för fortsatt tillväxt

Även om inte alla mål uppnåddes har projektet lagt en solid grund för vidare utveckling. Med ökad synlighet, ett starkare samarbete och en etablerad förvaltningsstruktur finns förutsättningarna för fortsatt tillväxt under de kommande åren.

– S:t Olavsleden är inte längre bara en historisk vandringsled – den är på väg att bli en modern drivkraft för hållbar turism i Norge och Sverige, säger den norska projektledaren för S:t Olavsleden inom besöksnäringen, Ingeborg Collin vid Nidaros Pilegrimsgård.

Du kan läsa mer om projektet i vår projektbank.

Författare: Liv Randi Lindseth
Denna artikel publicerades först på interreg.no.