Interreg-projektet Kontiki visar hur artificiell intelligens (AI) kan bidra till mer tillgänglig, precis och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Genom tre års samarbete mellan Norge och Sverige har man utvecklat lösningar som stödjer allt från akutbehandling i ambulans till trygg uppföljning i hemmet – samtidigt som projektet har gett viktig kunskap om hur tekniken bör användas.

Tekniken tillgodoser behovet av mer tillgänglig hälso- och sjukvårdFrån fragmentering till en gemensam inriktning

Behovet av hälso- och sjukvårdstjänster ökar, samtidigt som resurserna är begränsade. Artificiell intelligens och digitala lösningar lyfts fram som en del av lösningen.

Interreg Sverige-Norge-projektet Kontiki har under tre år undersökt hur AI-baserade beslutsstödssystem kan bidra till bättre hälso- och sjukvård. Målet har varit att utveckla lösningar som gör vården mer tillgänglig, säker och effektiv – oavsett var patienten bor.

– En viktig lärdom är att utvecklingen av artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården inte bara handlar om teknik, utan om samarbete. Strukturer som underlättar samverkan mellan forskning, hälso- och sjukvård och myndigheter är avgörande, säger projektledaren på den norska sidan, Finn Samuelsen vid Høgskolen i Østfold.

Samarbete över gränserna leder till bättre lösningar

En central del av projektet har varit samarbetet mellan norska och svenska forskarmiljöer. Genom utbyte av data, metoder och kliniska erfarenheter har projektet utvecklat mer robusta och relevanta lösningar.

Detta pekar på en viktig effekt av Interreg-samarbetet: Det skapar forum för långsiktigt samarbete som stärker innovationen över landsgränserna.

Inom akutsjukvården kan snabba och korrekta beslut vara avgörande. Inom Kontiki-projektet har man därför utvecklat AI-baserade verktyg som stödjer ambulanstjänsten.

Bland annat har modellen On Scene Injury Severity Prediction (OSISP) utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. Modellen använder data som redan samlas in av ambulanspersonal för att bedöma hur allvarligt skadad en patient är.

Studier tyder på att modellen har god träffsäkerhet både i Norge och Sverige och kan bidra till bättre beslutsstöd när det gäller valet av ytterligare behandlingsnivå.

Projektet har även undersökt hur bild- och videoanalys kan bidra till en snabbare identifiering av stroke. För att skydda personuppgifterna har syntetiska data använts i utvecklingsarbetet.

Kontiki har också undersökt hur AI och egenövervakning kan bidra till säkrare övergångar från sjukhus till hemmet.

Patienter vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sykehuset Østfold har använt smartklockor som bland annat mäter puls, syremättnad och aktivitet. Uppgifterna kan ge vårdpersonalen en bättre grund för uppföljning och göra det möjligt att ge mer behandling i hemmet.

Detta kan minska behovet av långa sjukhusvistelser och avlasta hälso- och sjukvården.

Se en film om smarta klockor:

Lärande: Tekniken måste utvecklas tillsammans med användarna

En tydlig lärdom från projektet är att tekniken måste utvecklas i nära samarbete med vårdpersonal.

Studier där ambulanspersonal har testat AI-lösningar i simulerade situationer visar att tekniken upplevs som ett användbart stöd – men inte som en ersättning för den professionella bedömningen.

Projektet lyfter också fram behovet av:

• tydliga regelverk
• lämpliga testmiljöer inför införandet i klinisk praxis
• samarbete mellan forskning, hälso- och sjukvård och näringslivet

Bland annat har man utvecklat en virtuell testmiljö där lösningar kan testas med syntetiska data innan de tas i bruk.

Resultaten visar att artificiell intelligens kan bli ett viktigt verktyg inom framtidens hälso- och sjukvård – förutsatt att tekniken används på ett sätt som tar hänsyn till patienter, personal och etiska aspekter.

Projektet har också tagit fram samarbetsmodeller som kan bidra till en snabbare och säkrare införande av medicinsk AI i praktiken.

Kontiki-projektet leds av Högskolan i Borås och Høgskolen i Østfold och finansieras av Interreg Sverige–Norge.

PICTA Prehospital Innovasjonsarena, Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska universitetssjukhus har deltagit i projektet.

Du kan läsa mer om projektet i vår projektbank.

Författare: Liv Randi Lindseth
Denna artikel publicerades först på interreg.no.