Vänerlaxen

Vänerlaxen
Radiomärkt lekhane Vänerlaxen_Pb

Morten Kraabøl, Norsk Institutt for Naturforskning, håller i en Vänerlax som är försedd med en radiosändare, vilken gör det möjligt att följa laxens vandringar mellan kraftverken i Klarälven.

Rädda Vänerlaxbeståndet – åtta av tio laxungar dör

Vänerlaxen har en spännande livscykel, överlever den alla de elva kraftverken utefter vandringsleden kan den vandra ända från Vänern i söder upp till Trysilfjällen och Femunden i norr. Flodsträckan är nästan 460 kilometer lång, och utgörs av Klarälven i Värmland, Sverige och Trysilelva och Femundselva i Hedmark fylke i Norge.

Men sedan ett par årtionden tillbaka är Vänerlaxen dock helt utslagen i Norge. Vänerlaxens fria gång har den övergripande målsättningen att under projektperiodens gång återställa laxens vandringsmöjligheter mellan Norge och Sverige. Åtta av tio fiskar klarar inte resan genom Sveriges nio kraftverk.

Räddningsaktionerna går i stort ut på att stoppa laxen från att simma in i turbinerna, där den mosas, och istället försöka leda laxungarna förbi kraftverken på ett säkert sätt. Detta kan låta sig göras på olika sätt. På kort sikt är en metod att vid det översta kraftverket fånga laxungarna i fällor, för att senare transportera dem förbi dammarna i tankbil.

Ett annat sätt är att vid varje kraftverk leda fisken in i rännor, liknande rutschkanor, som tar dem oskadda förbi kraftverken. Ett tredje tillvägagångssätt är en kombination av de båda. I andra älvar har detta gjorts på ett framgångsrikt sätt, där nu upp emot nio av tio fiskar räddas.

– Information och samverkan är mycket viktigt under hela projektperioden. Det handlar alltså inte bara om forskning, säger projektledare Mikael Hedenskog. De kraftverk som finns i älven är minst 50 år gamla, då kravbilden var en helt annan. Nu måste det till nya moderna villkor i tillstånden för kraftverken, som tar hänsyn till den stora naturresurs det strömmande vattnet utgör.

Detta når vi genom nyvunnen kunskap och en gemensam förståelse för både problematiken och möjligheterna, menar Mikael Hedenskog. Fokus i detta projekt är framför allt att få ner laxungarna tillbaka till Vänern.

– Men det är även viktigt att inte glömma bort den vuxna fisken. Vi vill att den ska simma uppströms för att leka, men sedan vill vi att den ska kunna vandra tillbaka till Vänern igen. På så sätt får den chansen att leka både två och tre höstar.

Detta går knappt alls nu, varken i Klarälven eller i något annat kraftigt utbyggt vattendrag, berättar Mikael Hedenskog.